carolinec

Jobbigt dedär. Jaao...
När jag var tillsammans med Fredrik, vi var även förlovad då tänkte jag på alla som var singlar.
Det var som att jag hade varit tillsammans med han hela mitt liv. Jag kom lixom inte ihåg hur det var att vara singel.
Åh när vi gjorde slut var jag så rädd för att bli ensam. Jag var så sjukt rädd. För han hade ju varit vid min sida ett väldigt lång tid. Bara tanken att säga att jag är singel det funkade inte just då för mig. Ush det var jätte jobbigt.
Vem skulle ja ringa och bara vara allmänt bitter mot?
Vem skulle ja skälla ut fast ja visste att det var mitt fel?
Vem skulle jag bara hänga med och bara vara?
Vem skulle nu sova brevid mig ?
Vem skulle klia på min rygg tills jag somnar?
Vem skulle trösta mig när ja grät?
Vem skulle jag ha som trygghet igen ?
VEM?
Snacka om att ja tycket jag var ensammast i världen. Då fanns det ingen annan, mina vänner som verkligen fanns där för mig. Dom hade ja inte en tanke på . Bara att jag var ensamn och det hemska ordet singel......

(Nu skirver jag väldigt flummig, men nu skriver ja bara som det kommer ut från huvudet. Kommer ej tänka så mycket. Så ni vet...)

Men tillbaka, som ja skrev att bli singel och att JAG var singel va helt ofattbart för mig.
Ända tills ja insåg att jag inte behövde säga till någon mer än till min familj vad jag skulle/ skulle göra.
Att jag inte behövde ringa och säga att jag skulle på fest.
Jag gick på fest om jag vill, jag kom hem som jag vill, jag bara brydde mig om mig själv.
Då fick jag helt plötsligt en helt ny syn på livet om man kan säga så, (nu menar jag verkligen inte att ja ångrar mitt förhållande med fredrik, verkligen inte. Vi hade det super bra och underbart..Jag älskade honom! Det var ju även bland dom bästa åren i mitt liv. Så ingen tar detta fel nu)
Jag var fri .. ? !
Sen gick jag ju väldigt snabbt in i ett nytt förhållande, det var lite klumpigt gjort av mig. (Skyller inte på någon annan än mig!)
Det funkar nog inte så att komma från ett förhållande där förlovning har varit inblandat och många år tillsammans och hoppa nästan direkt in i ett nytt. Nu i efterhand så är jag en annan person än vad jag var då. Jag var nog väldigt rädd. Jag hade bara haft ett förhållande. Visste ju bara hur vi hade det. Så det blev att man jämn förde massa. Konstigt men sant. Och jag blev skrämd kan jag säga, personen jag blev tillsammans med, tycker  synd om honom nu faktiskt!
Måste ju ha terrat han med samtal och sms? Kommer inte ihåg men det gjorde jag säkert så jag skrämde nog han.  För till fredrik kunde ja ju ringa när ja ville, jag ringde även om ja inte hade något att säga.. vi kunde bara vara tysta i telefonen. För oss var det helt okej, inget fel. Så jag fortsatte 'änna på samma spår fast med en annan kille.
Det funkade inte kan jag säga! Ett tips från mig, vänta lite. Låt det gå. Landa lite själv innan ett nytt förhållande!
Det tog ju slut väldigt fort.. Enligt mig var det synd tycker jag, man skulle väntat. Om det var menat så, aå att säga.
MEN, efter de gav jag mig inte in i något förhastat. Jag blev nästan igen lite rädd.
Då drog jag nog på mig, kan man kalla det en annan roll ?
Nu är jag "ensam" och så är det.
Kanske blev lite tuffare.. Inte den lilla söta caroline. trött på den lilla söta caroline..
Så jag började testa på lite olika, haha.. Det tyckte jag verkade mycket bättre.
Njaa, både för och nackdelar med det. Men så är det ju med allt. Inte sant ?
Träffat både puckade och snälla människor. Fått nya kontakter. Tappat vissa.
Jaa, men så är det väl hela tiden.
Men det jag egentligen vill komma till är att nu, nu har jag glömt av hur det är att leva i ett förhållande ...
Jag blir rädd av tanken, IGEN ? Skall någon mera bestämma ?
Skall någon mera lägga sig i, ivad jag vill göra och inte göra. ? Så satans velig.
Sen vissa dagar saknar jag ihjäl mig. Då vill jag ha en jag kan kalla: pojkvän.
Men tanken är ju super mysig. Jag tänker bara på alla bra saker. Typ att man är nykär i ca:65 år frammåt.
Sen kommer man till verkligheten, man träffar en söt killen som helt plötsligt vill ha ett förhållande. ? Då belv jag super rädd igen..Då kommer dom knasiga tankarna... Jag är nog lite mongo i denna situationen. Vissa dagar vill jag verkligen ha en pojkvän, men så kommer ja dit och jag kan få min pojkvän. Ne då kommer ja på att det är ju mycket roligare att leva livet... Caroline förhelvete...
Jag är verkligen velig. Nästan pinsamt på ett sätt. Haha, ena timmen si och andra så.

Men nu är jag inne i en liten såkallad tankeperiod.
Jag vill vara jätte singel, och sen vill jag ha pojkvän så mycket att ja nästan kan ta vem som hellst.. Som vill ha mig  då, så att säga. :D hehe..
Denna kärlek.. Den går mig lite på nerverna faktiskt.
Men för att hoppa lite nu då så trivs jag oerhört bra med mitt liv just nu. Utan pojkvän .. hehe..
Jag festar så mycket jag kan och vill.
Jag åker till mina vänner när jag och vill och passar.
jao jobbar
Jag reser
Jag försöker vara en hyfsad bra dotter till mamma i Sverige och till min pappa i Abu dhabi.
Aa jag trivs verkligen.
Men så kommer man till en dag som denna då en pojkvän hade suttit bra :)
Ne nu skall ja sluta tjata. Jag blir änna snurrig av allt osammanhängade jag skriver just nu. :D
(Ni som nu läser detta som HAR pojk/flickvän, tänker nu säket men allt det kan ja göra ändå. Jag vet!...typ...)

Nu är det nytt år och nya möjligheter. Härligt!
Mitt nyår var toppen. Tackar karolina för den goda maten och mellan kusin för den braiga festen/dansen och tolvslaget. Fast tolvslaget tackar jag ju alla. Var precis så som ett tolvslag skall vara. :) Oerhört mycket kärlek till er!

Sen har min pappa åkt tillbaka nu..
Detta hejdå var jobbigt. Men det funkade bra ändå.
Kommer verkligen att sakna han.
Men har ju min älskade mamma och min lillebror här.
Och alla andra när och kära .
Så det kommer funka hoppas jag.
Dagen då pappa åkte då åkte jag och Philip upp till Lina och umgicks med syskonen Svahn !
Det var trevligt. Vi käkade sushi/kina mat, var ute och gick, spelade spel och kortlek, Jag och lina vann på alla spel. Utom kuddkriget då.
Härlgit att vara 20 bast och ha kuddkrig. Kommer nog alltid att vara barnslig. Men efter kuddKRIG så har man lite blåmärken och rivmärken. Men men, den som är med i leken får leken tåla. Inte sant.
Sen blev det donken. Naajs. Och film. Philip blev kvar över natten . Då dom kollade på folk som slogs :S Knasigt.
Hämtade han efter jobbet idag. Och imon kommer lina och då blir det party med lilla p. Är taggad. Skall någon ut imon så hör av dig :)

och idag har det varit slapp till tusen.
Jobb imon 6.45 därför skall ja sova nu !

Men jag måste även tacka för 2008 ett helt underbart år. TACK !
Oh mina vänner. Ja, Jag älskar er. Mer än vad ni tror.
Bara för att ja inte ringt nu på ett par dar, smsat eller aa inte hörts helt enkelt.
Så är ni det bästa. Jag älskar er och kommer alltid att göra. PUSS !